Vet inte om ni som inte är inne i lärarvärlden vet att lärare nu ska ha legitimation för att undervisa (börjar gälla typ sommaren 2012 om jag inte har fel). Jag har inte satt mig in i det super mycket. Men vet att jag kommer bli färdig lärare efter att de inför det kravet. Det ska vara nåt typ av introduktionsår då man har tillgång till mentor för att få legitimation. Som sagt har inte satt mig in i det super mycket jag det lilla jag vet så känner jag att det är nog inte så dumt. Det är ju faktiskt så att jag har fyra veckor praktik nu i vår och sen fyra veckors praktik sista terminen hösten 2012. Jag har alltså totalt 8 veckors praktik kvar och sen ska jag klara lärarjobbet. För resten av tiden kommer jag ju bara läsa teori. Ingen praktik. Jag känner mig just nu inte redo för att stå ensam som lärare och då har jag bara 8 veckor kvar att lära mig på. Så jag har välkomnat introduktionsåret, tänk att ha någon att gå till när det dyker upp saker och som är till för att hjälpa mig. Jag tycker det känns bra.

MEN läste en av lärartidningarna som kom idag. Enligt den tidningen så finns det ingen garanti överhuvudtaget att nyutbildade lärare får sitt introduktionsår. Men för att få sin legitimation måste man arbetat ett år, vilket man atomatiskt gör på introduktionsåret. Utan introduktionsåret måste man typ arbeta som vikarie för att få ihop sitt år. Innan legitamationen, ingen fast anställning. Inte nog med att jag kanske går miste om ett år som skulle lära mig massa. Nu kommer det troligtvis dröja ännu längre tills man kan få en fast anställning.

Satt och funderade lite på det där efter att läst artikeln. Jag kommer ta examen ca en månad efter min 26:e födelsedag. Om man sedan inte får ett introduktionsår utan måste hoppa runt på vikariat för att få ihop sitt första år. Ja vem vet hur lång tid det kommer ta då innan man kan få fast anställning.

Jag vill helst ha fast anställning innan man börjar fundera på hus och barn och sånt. Barn är kanske inte jätte beroende av den fasta anställningen men huset är. José och jag brukar drömma oss bort till när vi har hus och slipper höra alla grannar, slipper bära upp alla matkassar för tre trappor (utan hiss) när man storhandlat. Kunna spela hur jäkla hög musik man vill och se filmer med rejält hemmabio utan att bry sig om några grannar.

Just nu känns den drömmen ganska långt bort. Visst man vet aldrig vad som händer men på nåt vis kändes det lite som ett slag i magen. Kanske börjar få ordning på livet  (när det gäller såna saker) någon gång efter min 30:e födelsedag. Gissa vad det är en evighet tills dess. Får väl helt enkelt hoppas att turen är med mig. Eller startar jag en egen skola jag menar kan pedofiler få starta skola så kan jag väl få starta en skola för att få ihop tid till min lärarlegitimation.

Nu har jag fått klaga av mig (min blogg så jag klagar så mycket jag vill).

Kanske överdramatiserar jag allt, för jag har ju inte alla kort på bordet och vem vet jag kanske tillhör de som får introduktionsår.